Här nedan finns det handlingar om Kläppsjö. Dom kommer både från privata och offentliga arkiv.
Befolkningsutveckling i Kläppsjö 1662-1910
Uppgifterna för åren 1662-1851 över de människor som bodde och verkade i Kläppsjö är baserade på husförhörslängder. Husförhör hölls som regel varje år då prästen for ut till byarna och skrev ned det som skett under året. Bland annat noterades födelse, död, in och utflyttning, läskunnighet, nattvardsgång samt kunskap i Luthers katekes. Ifall byn bara bestod av ett fåtal gårdar (hushåll) så samlades alla bybor i en gård.Husförhörslängderna spänner över tioårsperioder men ibland ännu längre så det blir inte jämna årtionden, vilket är fallet med folkräkningarna från 1860 till 1910.	Historien och personbeskrivningarna under länken 1662 går mer på djupet än de från 1781 och framåt, beroende på att Kläppsjös tidiga historia inte omfattade särskilt många människor, t ex. bestod byn så sent som på 1760-talet endast av två hushåll som tillsammans bara räknade ett dussintal personer. Det gör att materialet är relativt lättöverskådligt, eftersom det är först i slutet av 1700-talet som befolkningsökningen börjar ta fart. Ifall någon är intresserad av historia så kan uppgifterna som finns utgöra en grund till framtida släktforskning.
Husförhörslängder över Kläppsjö
Folkräkningarna i Sverige från 1860 och framåt skedde vart tionde år,alltid den 31/12. De var baserade på listor över samtliga personer som vid tidpunkten för registreringen var skrivna vid det specifika hushållet. Även drängar, pigor, äldre personer tex. föräldrar "födorådstagare" och andra åldringar, såsom "inhyseshjon" "undantagshjon", etc. som bodde på gården räknades också in. Man kan se folkräkningarna som ett fastfruset ögonblick över hur det såg ut just vid räkningstillfället.	I Kläppsjö så ökade befolkningen varje årtionde för att nå en höjdpunkt år 1930 på 107 personer. 1930 års folkräkning kan på grund av PUL inte publiceras nu, men lagen är ute på remiss och kan tänkas skrivas om så att sekretesstiden sänks från nuvarande 100 år för Internet till 70 år, vilket är den tid som gäller beträffande mikrokort.
Folkräkningarna över Kläppsjö
Konseljärenden
Handlingarna rörande regeringsbeslut är samlade i konseljakter, vilket var benämningen på ett regeringssammanträde där konungen var närvarande. De innehåller samtliga handlingar som utgör underlag för regeringens eller som det hette fram till 1974, Kungl. Maj:ts beslut i ett visst ärende. Svenska folkets urgamla rätt att "gå till kungs" resulterade i ett arkiv med 8200 hyllmeter handlingar vilka omfattar åren 1840 till 1974. En akt började med en ansökan, sedan fick konungen, i Kläppsjös skrivelse från 1861, Karl XV, en föredragning av ärendet av sina tjänstemän, vilken skrevs ner och sedan följde yttringar från alla berörda parter i målet. Svaret på ärendet finns sedan att söka i olika andra arkiv, till exempel hos Landsarkivet i Härnösand. Handstilen kan vara svårtydd och ett stort tack riktas till Ulla Ramne från Junselevallen som lagt ner många timmar på att tyda Kläppsjö byamäns ansökan från 1861. Angående Kläppsjö by så finns det tre ärenden. Det första från 1861 gäller Kläppsjös avskiljande från Anundsjö socken till Junsele. Hela akten omfattar 46 sidor, men på hemsidan publiceras inte allt eftersom många yttranden i ärendet inkomna från olika pastorat har ungefär samma ordalydelse. Det andra ärendet gäller telefonstolpar till telefonledning från Junsele till Kläppsjö år 1920.	Tredje ärendet angående förändring av hemmanen Degersjö och Kläppsjös indelning ifrån 1889 går att beställa. Följande handlingar angående Kläppsjö finns i konseljdatabasen. Ecklisiastikdepartementet 1861-07-12 Nr 10 "Avskiljande från Anundsjö" 46 sidor. Justitiedepartementet 1889-03-08 Nr 8 "Indelning av hemmanen Degersjö och Kläppsjö" 78 sidor. Jordbruksdepartementet 1920-04-23 Nr 8 "Stolpar till telefonledning" 6 sidor. Alla handlingar går att beställa från Riksarkivet och kostar 4 kr per sida, kom ihåg att uppge departement, ärendenummer och datum. Här nedan finns två av ärendena angående Kläppsjö.
Pelle Henrikssons arkiv
Pelle Henriksson (1907-1985) ifrån Mo by, några kilometer utanför Junsele, var en flitig hembygdsforskare som med tiden blev en av de kunnigaste i Junsele sockens historia.	Vid sidan av sitt jobb som skogvaktare så ägnade han mycket tid till att forska i gamla handlingar och hans efterlämnade arbete finns deponerade i Junsele hembygdsförenings arkiv. Givetvis så finns det några akter som handlar om Kläppsjö, klicka på rubrikerna och läs mer.
Landsarkivet i Härnösand
På landsarkivet i Härnösand finns handlingar över beslut som fattades angående ägostyckningar, lagfarter med mera. Här kommer ett beslut från 1824. Det är ett svar på frågan från Kläppsjö byamän att uppta myrslåtter på kronoallmänningen, dvs, statens egendom.	Ansökan beviljades och här kommer texten i dess helhet utan redigering eller "översättning" till dagens svenska. Källan är Västernorrlands läns landskontors arkiv Resolutionskoncept, huvudserie. A III a: 42 1823-1824 nr 83.
Carl Danielssons arkiv.
Carl Danielsson var mycket intresserad av Kläppsjös historia och han la ned åtskilligt med tid på att forska om byn. Han var född och uppvuxen i Kläppsjö, föräldrarna var Alfred och Jenny Danielsson.	Även fast han bodde och verkade större delen av sitt yrkesverksamma liv i Örnsköldsvik så gick tankarna ständigt tillbaka till hembygden. Carls anhöriga har gett sitt tillstånd till att ta del av det arkiv som han lämnade efter sig. Den första händelsen gäller en anmälan om olovlig skogsavverkning.
Lantmäteriets historiska kartor
Lantmäteriet har nu en gratistjänst på internet som heter Historiska kartor. Där lägger dom ut inskannade gamla dokument som kartor, laga skiften, hemmansklyvningar, avstyckningar mm. Det finns 33 st olika dokument som rör Kläppsjö. Ett av de mer intressanta dokumenten är de om Laga skiftet som började genomföras i Kläppsjö 1877. Reformen av Laga skiftet från 1827 var den slutgiltiga landsomfattande omarrondering av mark. Tanken hade kommit långt tidigare om att slå ihop alla små skiften för att få till stånd ett effektivare jordbruk. Redan i mitten av 1700-talet var detta aktuellt och laga skifte föregicks av det s.k. Storskifte som i stort genomfördes i våra trakter under 1780-talet. Där blev det endast små sammanslagningar och en del byar berördes aldrig eftersom storskifte genomfördes endast om någon bonde själv begärde det men i och med 1827 års reform skulle Laga skifte genomföras i alla byar. När man talar om ”bykartan” så är det oftast Laga skiftet man menar. Målet var att alla skulle få en äga på ett ställe, eller ifall det inte gick, på så få som möjligt. Varje gård fick ha tre ägoskiften två i åker och äng och ett i skogsmark. Lantmätaren mätte upp byn och värderade all jord vilket resulterade i en större karta i skala 1:4000. Avkastning och brukningsvärde skulle exakt motsvara den mark som gården tidigare ägt utspritt. Skiftena har ett nummer som hänvisar till kartprotokollet som visar jordart och värde, samt en bedömning på förväntad avkastning.	Även skogsmark uppmättes för första gången och värderades. Ängens avkastning i lass hö och skogen efter antalet djur som kunde beta på ytan och möjlighet till avverkning. Vägar, grindar, kålgårdar, humlegårdar och trädgårdar sattes ut. Samfälligheter som kvarn, såg med mera, liksom gårdar, flyttades ut på sina respektive nya skiften, detta redovisas i protokollen. I lagaskiftesakterna finns både handlingar och karta. Handlingarna består först av ett protokoll, sedan följer bilagor och tabeller för ägoförteckning i figurnummerordning. Därefter kommer en hävdeförteckning med vad som tilldelades varje lott före skiftet samt en delnings- beskrivning över vad som tilldelades varje lott. Slutligen finns ett sammandrag av hävdeförteckningen och delningsbeskrivningen, samt beskrivning av de byggnader som skulle flyttas. I Junsele socken genomfördes laga skiftet i stort mellan 1850-1880. Det finns två Laga skiften från Kläppsjö utlagda på sidan, 1877 och 1881, tillsammans är det cirka 120 sidor. För att kunna se bilderna måste man ha DJVu installerat på sin dator. DJVu är det bildformat som lantmäteriet använder sig av. Har man inte det går det utmärkt att ladda ner en så kallad "DJVu plugin" på lantmäteriets hemsida. Det är enkelt och tar bara någon minut i anspråk, kom ihåg sedan att starta om datorn efter installationen. Klicka på länken så kommer ni till "Historiska kartor" på lantmäteriets hemsida.
Martin Jonssons arkiv.
Martin Jonssson var född i Kläppsjö 1885. Hans föräldrar var Jonas Mårtensson och Anna Edina Persdotter. Martin var lite av en mångsysslare, han malde säd i den av byamännen gemensamt ägda kvarnen, han tog även hand om all bokföring och satt som protokollförare vid de kvarnsammanträden som avhölls.	Han åkte också runt i byarna ute i socknen och sålde böcker som han beställde från olika förlag (Bonniers, Norstedts, m fl). Det var mycket kristen litteratur då han var djupt troende och ville sprida det kristna budskapet, men även böcker för undervisning i till exempel rättstavning och hembygdskunskap ingick i hans sortiment. Martin bedrev även söndagsskola i Kläppsjö. I en av anteckningsböckerna som han efterlämnade finns det noterat vilka barn som deltog i söndagsskolan 1918, 1926 och 1929. Klicka på länken nedanför och läs mer.