Sågen

I början av detta sekel fanns en efter dåtiden ganska stor såg och kvarnförening i Kläppsjö. När jag i somras stökade litet på sommarstugevinden hittade jag bland gamla papper en uppbörds- och kassabok från denna förening. Av papperen framgår att föreningen bildades av Jonas Skogman, Henrik Jonsson, K Persson, K Hellström, E Jakobsson, D Henriksson, Jon Ersson, Abraham Abrahamsson, E Marteliusson, M Marteliusson och A Persson. Kassaboken är mycket detaljerat förd med en exakt redogörelse över hur mycket som sågats och hyvlats varje år. Därtill är verksamhetsberättelsen för vart och ett av åren granskad och godkänd av två personer. Sågen byggdes någon gång före 1911 av byggmästare Leding i Junsele och drevs av vattenkraft från Kläppsjöbäcken och Kvarntjärnen. Det var en fin såg med hyvel och spånmaskin. Där sågades plank och bräder och hyvlades finare virke med spont för boasering. Som barn var jag ofta där och bar bräder, bakved och tog emot takspån.	Kvarnen malde däremot endast grovt. Till bakning och gröt fick vi som nyttjade kvarnen handsikta. På 30-talet fick vi väg till Kläppsjö. Då blev det bekvämt att åka fram som vi sa, till Uman bredvid Edens by, där det fanns en bättre kvarn. Kläppsjökvarnen användes därefter bara till att mala mjöl till grisarna. Så småningom kom den tid när taken på kvarnen och sågen började förfalla. Bönderna kunde inte ena sig om att lägga nya tak eftersom anläggningarna endast användes av några få. Förfallet ökade för varje år och idag är det endast några kugghjul från turbinen som ligger kvar i gyttjan. Det är med vemod jag varje sommar vandrar den gamla vägen fram till sågen, bara några hundra meter från mitt barndomshem. Berta Sjölander 1989
Tillbaka till Berättelser