GETARPOJKEN FRÅN KLÄPPSJÖ Detta är en berättelse om hur verkligheten var i många skogsbyar i början av 1800-talet. Denna berättelse började med bonden Anders Abrahamsson, född år 1792 i Mo, Junsele som gifte sig med Anna Britta Larsdotter från Kläppsjö och blev bonde i Kläppsjö. De fick 8 st barn. Berättelsen kommer att handla om sonen Lars Andersson, född 1826, som kom vid 15 års ålder till byn Locksta i Björna socken såsom getare. Det var vanligt på den tiden att ungdomar började ”göra skäl för sig” som getare, dvs att se efter korna som då alltid gick lösa på skogsbete. Lars A. fick tjänst hos bonden Pehr Persson och senare gifte han sig med bondens enda dotter och familjen Lars fick så småningom ärva gården inkl. dess 700 hektar skog.
Den som berättar detta är sonsonsonen Bengt Larsson, numera bo satt i Björna samhälle som blev intervjuad i Holmen Skogs tidskrift ”Virke & Skog” nr 3 år 2004. Fram till dess hade skogen inte haft något värde i dessa trakter men nu hade Gideå-Husum bolaget bildats med ambitioner att skaffa egna skogar, såg man inte med blida ögon på den här godbiten gick dom förbi. Farfarsfar, dvs Lars A. blev snart uppvaktad av en inspektor från Gideå-Husum bolaget, som var utrustad med både penningar och brännvin och erbjöd sig köpa de 700 hektaren. Men här gick han bet och återvände med oförrättat ärende. En tid senare blev en granne också uppvaktad av bolaget. Han ägde även 700 hektar skog och var intresserad att sälja fastigheten. - Då sa farfarsfar till grannen att vad bolaget än bjuder, så bjuder jag tusen kronor mer. Så småningom kom grannen och undrade om han stod för erbjudandet. Självklart, sa farfarsfar fast han givetvis inte hade något kapital att röra sig med. Får jag bara fyra dagar på mig, så ska Du få dina penningar.
Han begav sig då till fots genom skogen, de sex milen till sin hemby, Kläppsjö, där han var väl betrodd hos sin släkt och forna grannar och fick låna beloppet. Jo, farfarsfar, var en klok karl som förstod sig på affärer. Han hade också insett att skogen med tiden bara blir mer och mer värd. Så småningom förvärvade han ytterligare en fastighet på 700 hektar och blev till slut en riktig storskogsägare. Det var inte illa av en som kom till trakten såsom getarpojke från byn Kläppsjö. Via ett antal arvskiften genom åren har denna stora skogs- fastighet delats upp och nu återstår bara 220 hektar, som ägs av Bengt Larsson och hans bröder avslutar Bengt Larsson sin berättelse år 2004.
Denna berättelse har sammanställts av Stig Abrahamsson, maj år 2010, nu boende på samma fastighet, som Lars Andersson är född på.
Tillbaka till Berättelser